Det började i Krylbo och Avesta

Användningen av fjärrvärme var tidigt ute i Krylbo. Folkarebostäder var på 40-talet först med att förse sina nybyggda hyreshus med kvarterscentraler för fjärrvärme. En stor central kunde förse åtta hus med värme. Så småningom fanns uppåt 15 sådana pannor i Krylbo. Fjärrvärmen fortsatte att byggas ut under 60-talet och Krylbos fjärrvärmenät knöts ihop med Avestas i mitten av 80-talet.

På 70-talet fick äntligen Avesta samma smidiga lösning som Krylbo när panncentralen Lastaren byggdes i anslutning till Källhagens sopvärmeverk. Därifrån byggdes en kulvert ner mot Avesta som bostäder anslöts till. Under de följande årtiondena fortsatte utbyggnaden och fler och fler områden anslöts till fjärrvärmenätet.

Mera fjärrvärme för bättre luft

Fram till 1996 var fjärrvärme i Sverige reglerat som ett kommunalt monopol, vilket innebär att de allra flesta av våra verksamheter, från 60-talet och framåt, är uppbyggda i kommunal regi. Från början eldades de med olja och senare med kol. Men under 80- och 90-talen gjordes stora ombyggnationer för att ställa om till biobränslen. Fjärrvärmen började byggas just för att förbättra luften i våra städer. Bara genom att förflytta förbränningen till ett enda ställe, istället för att varje hus hade sin panna, blev luftkvaliteten snabbt bättre. När sedan fjärrvärmeverken bytte ut fossila bränslen mot förnybar och återvunnen energi minskade utsläppen ytterligare. Enligt Naturvårdsverket är fjärrvärmebranschens omställning den största förklaringen till att Sverige lyckats nå klimatmålen enligt Kyoto-avtalet.

Tillsammans är vi starkare

Bolaget Värmevärden bildades 2010 genom att en del av Fortum knoppades av. Fortum fortsatte driva Stockholms fjärrvärme tillsammans med Stockholm stad, medan de mindre orterna köptes av en internationell infrastrukturfond och blev Värmevärden. Sedan 1996 när det kommunala monopolet försvann har fjärrvärmenäten i olika omgångar sålts för att energiverksamheten ska kunna fortsätta utvecklas i ett större sammanhang. 

I dag är vi en stark svensk energikoncern och en av de tio största leverantörerna av fjärrvärme i Sverige. Vi ägs av pensionsfonder (såväl svenskt som utländskt pensionskapital), som ger oss den långsiktighet i finansiering som är avgörande för den typ av samhällskritisk infrastruktur som vi äger och driver. Med det som grund arbetar vi idag för att fler kommuner ska se fördelarna i att ingå i ett större sammanhang, och på det sättet få Värmevärden att fortsätta växa och leverera hållbar energi.

Värmevärden äger och driver fjärrvärme i 12 kommuner runt om i Sverige. Oftast i egen regi men ibland i samägande med kommunerna. Vi är idag cirka 100 medarbetare och levererar ungefär 1 300 000 MWh värme och ånga varje år.